Visar inlägg med etikett Fallgropar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fallgropar. Visa alla inlägg

onsdag 8 februari 2012

Semper anser att mjölkallergiska spädbarn ska enligt äta soja - från 4 månaders ålder

Semper har alldeles nyligen gjort om inte bara förpackningarna till alla sina mjölkfria grötar och vällingar. Inte nog med att förpackningarna är ändrade så att de innehåller mindre mängd och är dyrare så har de även gjort om recepten.

Tidigare så innehöll de flesta (alla?) av deras mjölkfria grötar och vällingar sojalecitin och använde ris som bas i flera. Numera innehåller alla deras mjölkfria produkter gluten och

 ALLA DERAS MJÖLKFRIA GRÖT- & VÄLLINGPRODUKTER INNEHÅLLER SOJA!!!!
... även gröten som de anger från 4 månader!


Det finns inget annat ord att beskriva detta med än SKANDAL!


Mjölkallergiska späd- och småbarn rekommenderas vanligtvis att låta bli att använda sojabaserade produkter under de första åren (många gånger tills de är två år), och eftersom soja i sig är en väldigt kraftig och potent allergen som kan ge svåra allergiska reaktioner så anger Livsmedelsverket i sina rekommendationer om bra mat i förskola och skola att man helst bör låta bli att använda sojaprodukter i den mat som serveras i förskola och skola. Detta till barn som är betydligt äldre än de 4-månaders spädbarn som Semper tycker ska äta soja. 

I och med att det handlar om att de troligtvis använder sojan som ersättning för mjölk så blir det rätt stora mängder soja när det handlar om välling och gröt - något som äts regelbundet och i vissa fall med flera portioner varje dag. Vill inte ens tänka på vad detta kan innebära i form av ökade fall av sojaallergi - en allergi som är mindre benägen att växa bort än vad mjölkallergi är.


Sprid gärna informationen om att Semper numera har soja i alla sina mjölkfria grötar och vällingar vidare så att så många som möjligt kan nås av det och förhoppningsvis undvika några fall av reaktioner på sojan!

---------------------------------------
Liten parentes - klipper in innehållsförteckningarna Sempers hemsida:

Mjölkfri Mild gröt, ris och havre - från 4 månader
Ingredienser: Maltodextrin (majs), rismjöl, havremjöl, sojaprotein , veg. olja (palm, raps, solros, palmkärna), majsstärkelse, mineralämnen (kalcium, kalium, järn, zink, jod), aminosyror (L-tyrosin, L-metionin, L-lysin, L-valin, L-treonin, L-leucin, L-tryptofan), emulgeringsmedel (sojalecitin), kolin, vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folsyra, B12, biotin, pantotensyra), L-karnitin.Innehåller soja och gluten.

Mjölkfri Mild havrevälling - från 6 månader
Ingredienser: Maltodextrin (majs), havremjöl, majsstärkelse, sojaprotein, veg. olja (palm, raps, solros, palmkärna), mineralämnen (kalcium, kalium, järn, zink, jod), aminosyror (L-metionin, L-tyrosin, L-lysin, L-valin, L-treonin, L-leucin, L-tryptofan), emulgeringsmedel (sojalecitin), kolin, vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folsyra, B12, biotin, pantotensyra), L-karnitin.

Innehåller soja och gluten.

Mjölkfri hvregröt med banan och äpple - från 8 månader
Ingredienser: Maltodextrin (majs), havremjöl, sojaprotein, veg. olja (palm, raps, solros, palmkärna), bananflingor (4,5%), glukossirap, majsstärkelse, äpplepulver (2,4%), mineralämnen (kalcium, kalium, järn, zink, jod), druvsocker, rismjöl, aminosyror (L-metionin, L-tyrosin, L-lysin, L-valin, L-leucin, L-treonin, L-tryptofan), emulgeringsmedel (sojalecitin), kolin, vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folsyra, B12, biotin, pantotensyra), L-karnitin.
Innehåller soja och gluten.


Mjöllkfri Mild havrevälling - från 1 år
Ingredienser: Maltodextrin (majs), havremjöl, sojaprotein, veg. olja (palm, raps, solros, palmkärna), majsstärkelse, mineralämnen (kalcium, kalium, järn, zink, jod), aminosyror (L-metionin, L-tyrosin, L-lysin, L-valin, L-treonin, L-leucin, L-tryptofan), emulgeringsmedel (sojalecitin), kolin, vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folsyra, B12, biotin, pantotensyra), L-karnitin.

Produkten innehåller 30 % fullkornsmjöl.

Innehåller soja och gluten

---------------------------------
Kände att jag var tvungen att maila Semper och fråga hur de har tänkt med detta. Klistrar in mailet jag skickade till dem här och kommer så göra även med svaret när (om?) jag får det. 
(Hade när jag tryckte på skickaknappen ännu inte upptäckt att de även hade soja i grötarna också, därav att jag bara nämner välling i mailet).

Till Sempers konsumentkontakt:
Hej!

Jag undrar lite hur ni har tänkt med de nya mjölkfria vällingar som ni nyligen har lanserat?

Jag måste säga att jag tycker att det är skandal och att det visar på stor okunskap från ert företags sida om födoämnesallergier att ni använder er av sojaprotein i vällingar riktade till små spädbarn från 6 månader som är i behov av mjölkfri välling till följd av allergi mot komjölksprotein.

Det brukar starkt rekommenderas att vara försiktig med att ge sojabaserade produkter till små mjölkallergiska barn och många med mjölkallergiska barn rekommenderas att inte ge några sojaprodukter alls innan barnen har blivit 2 år pga den ökade risken man som mjölkproteinallergiskt spädbarn har att utveckla sojaallergi.
Dessutom så är soja i sig självt ett kraftigt och potent allergen. Det finns en anledning till att livsmedelsverket i sina råd om mat i förskola och skola pga risken för kraftiga allergiska reaktioner starkt rekommenderar att inte använda sig av produkter innehållande sojaprotein. Då pratar vi till betydligt äldre barn än de som ni riktar era produkter till, spädbarn som många gånger har såväl ett omoget mag-tarmsystem som därigenom lättare släpper igenom proteiner och även ett omoget immunsystem inte inte klarar av att skilja främmande proteiner som passerat genom tarmslemhinnan åt.

Och då går ni och lanserar välling som till stor del är baserad på soja istället för mjölk?????? Hur tänker ni då? Det skulle jag verkligen vilja ha en förklaring till.

Vänliga hälsningar

onsdag 2 juni 2010

Inte bara i maten

Ett litet varningens finger, tänk på att allergener som vete, soja, mjölk, ägg, nötter, mandel etc kan förekomma i andra typer av produkter än bara livsmedel och då främst i olika hygienprodukter.

Alla allergiker reagerar inte på om de får allergenen på huden utan bara när de äter den, men det kan vara bra att tänka på och vara uppmärksam även på detta om man är känslig.

Veteproteiner förekommer i en hel del olika schampon - främst volymschampon. Alla Naturelles schampon och balsam innehåller veteprotein och även Eldorados volymschampo. Det är några som jag kommer på så här på rak arm. De nyaste förpackningarna/varianterna av Naturelles schampon är faktiskt föredömligt märkta på etiketten på framsidan att de innehåller veteprotein - fram för mer sån märkning tycker jag.

Sojaproteiner har jag också sett i en del schampon. Åtminstone något av Schwarzkopf Gliss schampon och balsam har det varit sojaproteiner i - i varje fall för ett tag sedan. Nu var det ett tag sen jag senast kollade igenom schamposortimentet.

Zendiums tandkrämer har jag nämnt lite i förbifarten nån gång innan - att alla deras vuxentandkrämer innehåller såväl ägg som mjölk. Ägg i form av lysozym (E1105) som framställs ur ägg och som en del, men inte alla äggallergiker reagerar på och mjölk i form av colostrum, dvs råmjölk (från kossor). Det är inga stora mängder, men kan vara tillräckligt om man är känslig.

Mandel är ganska förekommande i skönhetsprodukter.

Sheanöt som kan förekomma i form av sheasmör eller på andra sätt i skönhets- och kroppsvårdsprodukter är trots nöt-namnet inte släkt med trädnötter som hasselnöt, valnöt, paranöt mfl, så en reaktion på det har inget med vanlig nötallergi att göra.

Oljor av olika slag är i regel fria från proteiner, om de är av bra kvalitet, så bara för att det ingår olja från någon allergen så behöver det inte betyda att det automatiskt behöver uteslutas, men är man extremt känslig så kan det inte uteslutas helt att man även kan få reaktioner även på de extremt små rester som ev  kan finnas kvar.

Så det kan vara en bra idé att läsa innehållsförteckningar även på hygienprodukter av olika slag.

lördag 15 maj 2010

Olika förpackningar

Ett litet tips att tänka på är att innehållsförteckningarna kan variera mellan singelpack och flerpack och även mellan konsumentförpackningar som man köper i de vanliga livsmedelsbutikerna och "samma" produkt i storköksförpackningar. 
Det kan även vara olika recept som används beroende på i vilken fabrik som tillverkat just den förpackningen som man håller i handen, i synnerhet om det är produkter från stora multinationella företag som har tillverkning i flera olika länder. Men även produkter som tillverkas i samma fabrik, men för olika grossister, kan variera i recept som jag nämnde i samband med choklad från Plamil när jag skrev om godis.
Så bara för att att man kan äta en variant av en produkt så kanske det inte går med de andra varianterna och vice versa.


torsdag 13 maj 2010

Godis som är "utan allt"

Godis är inte det enklaste om man ska ha sånt som är utan såväl mjölkprotein, soja, baljväxttillsatser, sädesslag, nötter, mandel etc - samtidigt. Ett stort problem när det handlar om såväl godis som glass är glukossirap,som många gånger är framställd från vete, men vars ursprung inte behöver deklareras. Mer info om glukossirap finns HÄR

Men även om det är mycket som man ibland måste undvika så kan man ändå vilja kunna ta sig en godisbit när andra gör det och det finns ändå en del att välja på om man vet vad man ska leta efter. Så jag tänkte komma med några första tips på produkter och även några saker att se upp med när det handlar om godis.

Lakrits är dock svårt. Lakrits i sig hör till baljväxtfamiljen och nästan alla sorters lakrits innehåller vetemjöl, men man kan hitta ett fåtal undantag.

Marshmallows har jag nämt tidigare, i blogginlägget om Gino, och två sorters marshmallows vet jag om som använder sig av majssirap - "Hospitality" och "Little Becky".

Jelly Beans - (den äkta varianten) har jag flera nätbekanta som brukar köpa till sina multiallergiska barn.

Smågodis finns ekologiskt från t.ex Eco-Vital - en del sorter kan innehålla mjölk och vetemjöl (lakrits) så läs innehållsförteckningen på den sort du funderar på att köpa.

Även Ekorrens ekologiska smågodis har två varianter som är utan allt - syrlig blandning och vilda bär (den klassiska blandningen innehåller både vete och mjölkprotein och lakritsen vete).

Kung Markatta har ett par sorters ekologiskt godis också, men en del sorter innehåller kornmaltsextrakt.

Vissa hälsokostbutiker kan ibland ha en del ekologiskt godis ibland. 

Goodstore (nej, jag är inte sponsrad av dem) har  godissnören och stänger med hallon och jordgubbssmak som är utan vete (något som annars alltid brukar finnas med i de formerna av godis) och en del andra sorters smågodis och även ett ganska stort chokladsortiment. De har även lakritskolor och -pastiller som är utan vete.

När det handlar om choklad så brukar Kung Markattas mjölkfria choklad som tillverkas av Plamil ofta nämnas. Här vill jag utfärda en liten varning - kontrollera att det verkligen är Kung Markatta-choklad. Plamil tillverkar choklad för flera olika distributörer och recepten kan variera en del. Den choklad som de tillverkar för Kung Markatta är såväl mjölk och sojafri, medan choklad som Plamil tillverkar för Life Products innehåller sojamjöl - och förpackningarna kan vara väldigt lätta att råka förväxla om man inte är uppmärksam. 

Bara att titta på bilderna nedan på mintchoklad från Plamilför Kung Markatta respektive Life Products (bilderna är tagna sommaren 2009 och jag har inte undersökt på senare tid om det hänt något med förpackningarna sen dess):

Kung Markatta (mjölk- och sojafri) överst och Life Products (med sojamjöl) nedanför:



















Även baksidorna är väldigt lika, Kung Markatta överst och Life Products nederst:



















Det är några tips som jag kommer på i nuläget. Lämna gärna en kommentar om du vet om fler.




lördag 8 maj 2010

Några rader om glukossirap

Glukossirap är en ingrediens som kan förekomma i många olika typer av livsmedel, men särskilt i godis och glass är det särskilt rikt förekommande. Förekommer under flera olika beteckningar för i princip samma sak - glukossirap, stärkelsesirap, glukos-fruktossirap eller high-fructose syrup om man vill ta en engelsk beteckning. Här väljer jag att rakt över använda beteckningen glukossirap för enkelhetens skull.

Att det används flitigt är dels att det är billigare att framställa, och därmed även i inköp för de olika livsmedelsföretagen.  Den bidrar dessutom med fler egenskaper till produktionen än att det bara smakar sött, tex påverka konsistensen genom att binda vatten så att det får en fin yta som inte torkar ut och motverkar att sockret kristalliseras. Men det behövs ungefär 30% större mängd glukossirap än vanligt socker för att få samma sötningseffekt.

Det finns alltså vissa produktionstekniska fördelar med användningen av glukossirap och liknande beteckningar, men det finns en del hälsomässiga nackdelar, tex så ger glukossirap en kraftigare påverkan på blodsockret än vad vanligt socker gör. För den som vill läsa lite mer om glukossirap och hälsopåverkan så finns tex en artikel av professor Göran Petersson från Chalmers som handlar om detta.

Glukossirap och andra liknande varianterna framställs från stärkelse som kommer i de flesta fall från vete, majs eller potatis, men även tapiokastärkelse kan förekomma i vissa fall. Vilken variant som en tillverkare använder kan variera från produktionsomgång till produktionsomgång - beroende på vilken som var billigast i inköp just för tillfället.

Glukossirap är undantaget från de märkningsregler som gäller  inom EU om att produkter innehållande bla glutenhaltiga spannmål måste deklareras. Detta för att "de som bestämmer" anser att det är för lite proteinrester kvar för att man ska kunna reagera på om den skulle vara tillverkad av vete. Men jag vet av egen erfarenhet och från många i min omgivning som är veteallergiska eller väldigt känslig glutenintolerant att man visst kan reagera även om man inte ska kunna göra det. 

Bara för att det anges att glukossirapen är glutenfri innebär den inte att den är helt fri från proteinrester utan bara att mängden gluten är under gränsvärdet för gluten, men vid veteallergi så är det andra proteiner i vetet man reagerar på än vid celiaki och det behövs oftast betydligt mindre mängder att orsaka reaktion hos en veteallergiker än för en person med celiaki.

Ibland är vissa tillverkare snälla och deklarerar ursprunget inom parentes, men det är inget som de måste. Så om det står "majs(glukos)sirap" eller "glukossirap (majs)" så kan man vara säker på att det är det de använder, men om det bara står glukossirap så kan det vara olika mellan olika produktionsomgångar, men oftast är det då antingen vetebaserad eller en blandning av vete- och potatis- eller majssirap. 

I varje fall är det de svar som jag har fått vid förfrågningar till flera olika tillverkare av främst godis och glass.
Men glukossirap kan förekomma i tex charkprodukter, saft, krämer, läsk, såser, smaksatt yoghurt.

Andra ingrediensbeteckningar som kan förekomma i innehållsförteckningar och som också framställs ur stärkelse av majs, vete, potatis, tapioka etc enligt liknande princip som glukossirap är dextros, maltodextrin, och glukos. Vilken beteckning det blir på produkten beror på i vilken grad som ursprungsråvaran är nedbruten/hydrolyserad. Så även dessa kan vara bra att vara uppmärksam på om man är väldigt känslig och i tveksamma fall kolla upp närmare med tillverkaren. En produkt som jag så här på rak arm kommer på att jag kan nämna som innehåller dextros av vete är Euroshoppers Pommes frites/strips.


fredag 5 mars 2010

Innehållsförteckningsguider och fallgropar

Kom på att det kan vara en bra idé att lägga ut lite "guider" till att tolka vad som gömmer sig bakom olika beteckningarna som kan förekomma i innehållsförteckningar. Det som döljer sig bakom flest beteckningar är mjölk, men även spannmål (sädesslag och gluten) kan dölja sig bakom en mängd beteckningar, liksom soja och olika former av baljväxter. Även ägg har ett par olika beteckningar som det kan dölja sig bakom.

Har även en tanke att fylla på med tips på lite fallgropar och varningar att se upp med när det handlar om olika typer av produkter och allergener. Det finns en hel del livsmedelsprodukter som kan innehålla allergener som man kanske inte räknar med utifrån vilken typ av produkter det handlar om.

Maränger gör man ju av äggvita och socker så det fungerar perfekt om man inte tål mjölk - eller? 
Så gott som alla de maränger som man kan köpa i livsmedelsbutikerna innehåller inte en gnutta ägg, men däremot desto mera skummjölkspulver vilket gör att en som enbart är äggallergiker kan äta marängerna men inte en mjölkallergiker. Eller att rökt skinka som pålägg kan innehålla mjölk eller att vanliga pommes i påse från frysdisken innehåller vete. För att nämna ett par exempel på saker som man troligast inte har reflekterat över innan man hamnat i en situation där man pga allergi och överkänslighet tvingas att lusläsa innehållsförteckningar - och därefter försöka lyckas tolka vad som döljer sig bakom de benämningar som används på förpackningarna.