Innehållsförteckningsguide - gluten och sädesslag

Det finns både likheter och skillnader i hur kosten behöver se ut om man har celiaki (glutenintolerans) eller om man är veteallergiker eller allergisk mot något av de andra spannmålen.

Vid glutenintolerans måste man utesluta alla produkter som har sitt ursprung i något av spannmålen vete, råg och korn. Flertalet glutenintoleranta klarar av produkter innehållande ren havre. Ren havre är havre som hanterats separat från övriga spannmål när det handlar om odling, skörd, lagring, kvarnar etc för att minska risken för att den kontamineras med de glutenhaltiga spannmålen i så stor utsträckning som möjligt.

För vete-/andra spannmålsallergiker beror det till stor del hur känslig man är. Vissa reagerar bara på det aktuella sädesslaget så att man som veteallergiker enbart reagerar på vete och klarar av råg, havre etc trots att dessa kan vara kontaminerade med mindre mängder vete, medan andra som bara är allergiska mot vete inte klarar minsta spår av kontaminering och inte klarar av att äta minsta lilla av något sädesslag och tvingas att använda sig av naturligt glutenfria spannmål. Vanligtvis så är man som allergiker känsligare så att man får symtom av mindre mängder än vad som krävs för att framkalla symtom vid celiaki.

En uppdelning på produkter/beteckningar där de olika sädesslagen förekommer under:

Vete och produkter innehållande vete:
- vete
- vetemjöl
- rågsikt
- spelt/speltvete
- dinkel/dinkelvete
- durum/durumvete
- kamut
- emmer
- Manitoba Cream
- grahamsmjöl
- mannagryn
- dinkelmannagryn
- vetekli
- kruskaklli
- couscous
- bulgur
- matvete
- dinkelris
- idealmjöl
- veteprotein
- vetefiber
- vetegroddar
- vetesirap
- vetestärkelse*
- sojasås**
- pasta
- semolina
- ströbröd/skorpmjöl
(- glukossirap, kan ofta vara vete)

* glutenfri vetestärkelse fungerar i de allra flesta fall om man är glutenintolerant, men om man är veteallergisk så får man ofta utesluta även glutenfria produkter baserade på vetestärkelse.
** Tillverkningen av sojasås inleds genom att man låter sojabönor och vete jäsa tillsammans i stora tankar. Livsmedelsverket testade härom året sojasåser och kom fram till att nästan alla de testade såserna låg under gränsvärdet för gluten och bör inte vara några problem för glutenintoleranta, se sammanställning av testet här. Som veteallergiker är risken betydligt större att man reagerar på de väldigt små mängderna vete som finns i de färdiga sojasåserna.


Råg/rågprodukter:
- råg
(- rågvete, en korsning mellan råg & vete, används främst till djurfoder)
- rågmjöl
- rågsikt
- rågflingor
- rågkross
- surdeg - oftast av råg, men förekommer vete

Korn/kornprodukter:
- korn
- kornmjöl
- kornkross
- kornris
- matkorn
- malt, oftast av korn*
- maltsirap*
- maltextrakt*
- vört, restprodukt av malt*

* Livsmedelsverket har bl.a. analyserat maltdrycker som öl och must samt cornflakes som innehåller malt med avseende på gluteninnehåll och flertalet av produkterna är ok för glutenintoleranta, men det finns vissa undantag. Veteallergiker är ofta känsligare och kan reagera även om glutenintoleranta klarar det.

Havre:
Havre i sig innehåller inte gluten, men vanlig havre innehåller vanligtvis rester av vete, råg och korn som blandats i genom att det odlas på fält intill varandra, mals i samma kvarnar etc. Ren havre som hanterats separat kan ingå i kosten för flertalet glutenintoleranta.


- havre
- havremjöl
- havrekli
- havregryn
- nakenhavre
- mathavre
- havremust
- havrefiber
- havredryck
- havregrädde
- havreyoghurt
- havreglass

Övrigt:
- gluten

Innehållsförteckningsguide - soja och baljväxter

Baljväxtsläktet är relativt omfattande och de förekommer i många olika former i livsmedel. Såväl i "ren" form som i form av utfyllnad och proteinberikning i olika processade livsmedel och som tillsatser (E-nummer) i form av förtjocknings- och konsistensmedel.

Bara för att man reagerar på en del baljväxter så behöver det inte med automatik innebära att man reagerar på alla sorters baljväxter och man bör hela tiden sträva efter att utesluta så lite som möjligt ur kosten för att den inte ska bli onödigt begränsad. De kraftigaste och främsta allergenerna inom baljväxtsläktet är soja och jordnötter (som trots sitt namn inte är någon nöt utan en baljväxt). 

Även baljväxtbaserade livsmedeltillsatser eller finfördelade baljväxter i form av mjöl är enligt mina erfarenheter betydligt vanligare att man som sojaallergiker reagera på än att man reagerar på frysta eller färska gröna ärtor, haricot verts etc. 

En anledning till detta kan med stor sannolikhet ha att göra med att de frysta grönsakerna skördas i ett betydligt tidigare mognadsstadie än de som torkas och sedan finfördelas till mjöl/pulver. Det är mot slutet av mognaden som den främsta ökningen av proteininnehållet sker och detta koncentreras sedan när de torkas. Genom finfördelningen blir det betydligt lättare för proteinerna att kunna passera in genom slemhinnorna i mag-tarmkanalen och då orsaka att kroppen reagerar på dem än om man äter hela frysta/färska baljväxter som först måste brytas ned, och som kanske inte hinner spjälkas till så små delar innan de hunnit passera igenom systemet. Det blir mer lättillgängligt för kroppen att reagera om den får det färdigt finfördelat.

Beteckningar där soja förekommer:

- soja

- sojabönor

- sojagroddar

- sojamjöl

- sojadryck

- sojagrädde

- sojaprotein

- sojakoncentrat

- sojaisolat

- sojatexturat

- tofu

- sojasås*

- svampsojasås/mushroom soy*

- tempeh

- miso

- sojabönshemicellulosa - E426

- lecitin - E322 - är ofta soja**

- HVP - hydrolyserat vegetabiliskt protein - kan vara soja, men ska då anges

- vegetabiliskt fett - kan vara soja, men ska då anges

- sojaolja***
- edamame - omogna gröna sojabönor som förvällts och frysts

* sojasås (kinesisk/japansk typ) klarar de flesta sojaallergiker av att äta eftersom proteiner förändras under den jäsprocess som sojan genomgår under framställningen, men känsliga individer kan reagera ändå. Vanligtvis så utesluter man inte automatiskt soja i samband med att en sojaallergi konstateras.

** sojalecitin är i nuläget den klart vanligaste formen av lecitin på marknaden. I rent sojalecitin har man kunnat uppmäta väldigt små mängder av sojaprotein, men eftersom det används i relativt små mängder så har man i de färdiga produkterna som innehåller sojalecitin inte kunnat uppmäta några halter av sojaproteiner. De allra flesta sojaallergiker har inga problem att klara av att äta produkter innehållande sojalecitn, men väldigt känslig individer kan ibland reagera på det, men det är ganska sällsynt. Sojalecitin utesluts inte automatiskt ur kosten när en sojaallergi konstateras.

*** De allra flesta sojaallergiker har inga problem med att tåla produkter med sojaolja. Ska inte finnas några proteinrester kvar i olja om den är noggrant framställd, men kan inte uteslutas att extremt känsliga individer kan reagera ändå. Utesluts inte automatiskt vid sojaallergi.

Baljväxtbaserade tillsatser:
- E410 - fruktkärnmjöl/johannesbrödsmjöl/carob
- E411 - tamarind
- E412 - guarkärnmjöl
- E413 - dragant/tragakant
- E414 - gummi arabicum/accaciagummi
- E417 - tarakärnmjöl

Andra former av baljväxter:
- jordnötter
- jordnötsolja (se *** om sojaolja ovan)
- jordnötssmör
- jordnötsmjöl
- ärtor (flera olika sorter)
- bönor (flera olika sorter)
- linser (flera olika sorter)
- lupiner
- ärtfiber
- ärtprotein
- ärtstärkelse
- ärtmjöl
- kikärtsmjöl
- lupinmjöl
- lakrits
- bockhornsklöver (vanligt förekommander i curryblandningar)
- tamarind

Innehållsförteckningsguide - ägg

Ägg är relativt enkelt att identifiera i innehållsförteckningar. Det mesta heter något med ägg eller ovo, bara ett fåtal mer dolda beteckningar.

- ägg
- äggula
- äggvita
- hönsäggvita
- heläggspulver
- äggulepulver
- äggvitepulver
- torrvita
- äggalbumin
- äggglobulin
- ovalbumin
- ovomucoid


- Albumin & globulin kan ha ursprung i såväl mjölk som ägg vanligtvis, kontakta tillverkaren för närmare information om det inte framgår

- Lysozym - E1105: ett konserveringsmedel som framställs ur ägg och främst förekommer i utländskt tillverkade ostar (jag har t.ex. inte sett någon parmesanost som inte innehållit lysozym hittills). Förekommer även i Zendiums alla vuxentandkrämer.

- Lecitin - E322: Kan framställas ur ägg. Tidigare var äggulor den främsta källan till lecitinframställning, men det förekommer knappast längre pga att det är betydligt dyrare att framställa lecitin ur ägg än ur vegetabiliska råvaror som soja, raps eller solros som numera är helt dominerande på marknaden.

Några rader om glukossirap

Glukossirap är en ingrediens som kan förekomma i många olika typer av livsmedel, men särskilt i godis och glass är det särskilt rikt förekommande. Förekommer under flera olika beteckningar för i princip samma sak - glukossirap, stärkelsesirap, glukos-fruktossirap eller high-fructose syrup om man vill ta en engelsk beteckning. Här väljer jag att rakt över använda beteckningen glukossirap för enkelhetens skull.

Att det används flitigt är dels att det är billigare att framställa, och därmed även i inköp för de olika livsmedelsföretagen.  Den bidrar dessutom med fler egenskaper till produktionen än att det bara smakar sött, tex påverka konsistensen genom att binda vatten så att det får en fin yta som inte torkar ut och motverkar att sockret kristalliseras. Men det behövs ungefär 30% större mängd glukossirap än vanligt socker för att få samma sötningseffekt.

Det finns alltså vissa produktionstekniska fördelar med användningen av glukossirap och liknande beteckningar, men det finns en del hälsomässiga nackdelar, tex så ger glukossirap en kraftigare påverkan på blodsockret än vad vanligt socker gör. För den som vill läsa lite mer om glukossirap och hälsopåverkan så finns tex en artikel av professor Göran Petersson från Chalmers som handlar om detta.

Glukossirap och andra liknande varianterna framställs från stärkelse som kommer i de flesta fall från vete, majs eller potatis, men även tapiokastärkelse kan förekomma i vissa fall. Vilken variant som en tillverkare använder kan variera från produktionsomgång till produktionsomgång - beroende på vilken som var billigast i inköp just för tillfället.

Glukossirap är undantaget från de märkningsregler som gäller  inom EU om att produkter innehållande bla glutenhaltiga spannmål måste deklareras. Detta för att "de som bestämmer" anser att det är för lite proteinrester kvar för att man ska kunna reagera på om den skulle vara tillverkad av vete. Men jag vet av egen erfarenhet och från många i min omgivning som är veteallergiska eller väldigt känslig glutenintolerant att man visst kan reagera även om man inte ska kunna göra det. 

Bara för att det anges att glukossirapen är glutenfri innebär den inte att den är helt fri från proteinrester utan bara att mängden gluten är under gränsvärdet för gluten, men vid veteallergi så är det andra proteiner i vetet man reagerar på än vid celiaki och det behövs oftast betydligt mindre mängder att orsaka reaktion hos en veteallergiker än för en person med celiaki.

Ibland är vissa tillverkare snälla och deklarerar ursprunget inom parentes, men det är inget som de måste. Så om det står "majs(glukos)sirap" eller "glukossirap (majs)" så kan man vara säker på att det är det de använder, men om det bara står glukossirap så kan det vara olika mellan olika produktionsomgångar, men oftast är det då antingen vetebaserad eller en blandning av vete- och potatis- eller majssirap. 

I varje fall är det de svar som jag har fått vid förfrågningar till flera olika tillverkare av främst godis och glass.

Men glukossirap kan förekomma i tex charkprodukter, saft, krämer, läsk, såser, smaksatt yoghurt.

Andra ingrediensbeteckningar som kan förekomma i innehållsförteckningar och som också framställs ur stärkelse av majs, vete, potatis, tapioka etc enligt liknande princip som glukossirap är dextros, maltodextrin, och glukos. Vilken beteckning det blir på produkten beror på i vilken grad som ursprungsråvaran är nedbruten/hydrolyserad. Så även dessa kan vara bra att vara uppmärksam på om man är väldigt känslig och i tveksamma fall kolla upp närmare med tillverkaren. En produkt som jag så här på rak arm kommer på att jag kan nämna som innehåller dextros av vete är Euroshoppers Pommes frites/strips.

Innehållsförteckningsguide - mjölkprotein

Först ut får en innehållsförteckningsguide när det handlar om mjölkprotein vara. Allt som innehåller mjölkprotein heter inte något med mjölk i namnet och en del saker som heter något med mjölk i namnet innehåller inte komjölksproteiner.

 

Beteckningar där mjölkprotein förekommer »

Rena mjölkprodukter:

- mjölk
- kärnmjölk
- kulturmjölk
- smör
- margarin
- grädde
- kaffegrädde
- ost
- mjukost
- färskost
- smältost
- fetaost*
- halloumi*
- fårost/getost*
- chevré*
- marscapone
- Philadelphiaost/cream cheese
- mozzarella/buffelmozzarella*
- yoghurt
- filmjölk
- lättfil
- kefir
- a-fil
- bifilus
- dofilus
- Onaka
- gräddfil
- crème fraiche
- keso/cottage cheese
- kesella/kvarg
- "Milda"- och "Kelda"-gräddprodukter
- glass
- messmör
- mesost
- välling
- mjölkchoklad
- låglaktos mjölkprodukter
- laktosfria mjölkprodukter

* En del mjölkproteinallergiker kan äta ost gjord på får-, get- eller buffelmjölk, men de flesta klarar inte det


Andra benämningar på mjölkprotein:

- mjölkprotein
- laktos**
- mjölksocker
- skummjölk
- skummjölkspulver
- mjölkpulver
- kärnmjölkspulver
- torrmjölk
- torrmjölkspulver
- vassle
- vassla
- vassleprotein
- vasslepulver
- gräddpulver
- ostpulver
- enzymmodifierad ost (s.k. ostarom)
- kasein
- kaseinat
- mjölkglobulin 
- mjölkalbumin
- mjölkäggvita
- natrumkaseinat
- smörfett
- smörolja
- colostrum (råmjölk från ko)
- mjölksyrepulver***

** Laktos som ingår i läkemedel kan antingen vara medicinskt ren laktos eller laktos som kan innehålla rester av mjölkprotein och kan variera mellan olika preparat så kontrollera med läkaren och/eller apotekspersonalen. Det kan inte uteslutas att man kan reagera på laktos i läkemedel även om den ska vara helt fri från mjölkprotein om man är extremt känslig. Laktos i vanliga livsmedel innehåller vanligtvis rester av mjölkprotein.

*** Mjölksyrepulver har relativt nyligen dykt upp i några chipspåsar. Det är mjölksyra som de har utvunnit ur mjölkprodukter och kan därför innehålla små mängder mjölkprotein. Ren mjölksyra har inget med mjölkprotein att göra.

Följande beteckningar innehåller INTE mjölkprotein:

Nedanstående beteckningar på ingredienser eller tillsatser innehåller inte mjölkprotein även man av namnet kanske kan tro det:

- mjölksyra
- smörarom (såvida det inte är naturlig smörarom, då kan den ha rester av mjölkprotein)
- natriumlaktat
- kalciumlaktat
- kaliumlaktat
- yoghurtkultur - dvs mjölksyrabakterier/lactobaciller
- kakaomassa
- kakaosmör
- kokosmjölk
- "rismjölk"****
- "havremjölk"****
- "sojamjölk"****


**** "Rismjölk", "havremjölk", "sojamjölk" får egentligen inte kallas för mjölk, utan saluförs under benämningen risdryck, havredryck, sojadryck, men i vardagligt tal och skrift kallas de vanligtvis för "ris-/havre-/sojamjölk".

Innehållsförteckningsguider och fallgropar

Kom på att det kan vara en bra idé att lägga ut lite "guider" till att tolka vad som gömmer sig bakom olika beteckningarna som kan förekomma i innehållsförteckningar. Det som döljer sig bakom flest beteckningar är mjölk, men även spannmål (sädesslag och gluten) kan dölja sig bakom en mängd beteckningar, liksom soja och olika former av baljväxter. Även ägg har ett par olika beteckningar som det kan dölja sig bakom.

Har även en tanke att fylla på med tips på lite fallgropar och varningar att se upp med när det handlar om olika typer av produkter och allergener. Det finns en hel del livsmedelsprodukter som kan innehålla allergener som man kanske inte räknar med utifrån vilken typ av produkter det handlar om.

Maränger gör man ju av äggvita och socker så det fungerar perfekt om man inte tål mjölk - eller? 

Så gott som alla de maränger som man kan köpa i livsmedelsbutikerna innehåller inte en gnutta ägg, men däremot desto mera skummjölkspulver vilket gör att en som enbart är äggallergiker kan äta marängerna men inte en mjölkallergiker. Eller att rökt skinka som pålägg kan innehålla mjölk eller att vanliga pommes i påse från frysdisken innehåller vete. För att nämna ett par exempel på saker som man troligast inte har reflekterat över innan man hamnat i en situation där man pga allergi och överkänslighet tvingas att lusläsa innehållsförteckningar - och därefter försöka lyckas tolka vad som döljer sig bakom de benämningar som används på förpackningarna.