Mjölkfritt för de minsta

Mjölkproteinallergi/överkänslighet upptäcks i många fall i samband med att man börjar introducera fast föda i form av smakportioner till bebisen, till exempel genom industritillverkade grötpulver, där de flesta innehåller ganska mycket mjölk i form av bland annat skummjölkspulver. Ett annat vanligt scenario när man upptäcker  en allergi eller överkänslighet mot mjölkprotein är när man av någon orsak väljer att fasa ut amningen och ersätta med modersmjölksersättning eller välling, men det är absolut inte ovanligt att bebisar reagerar redan i samband med amning på komjölksprotein som passerar över till bröstmjölken.

Hur gör man när man helt plötsligt står där med ett spädbarn som helt plötsligt inte tål det som är basen i deras föda och vad för finns det för något att ge dem istället?

Amning

Om man ammar och trivs med det så finns det absolut ingen anledning av avbryta en fungerande amning om man som mamma vill fortsätta bara för att barnet har visat sig reagera på komjölksprotein som mamman får i sig med sin kost. Däremot så får den som ammar en mjölkallergiker se till att utesluta alla former av mjölkprotein ur sin egen kost. 

Det är viktigt både i samband med amning, men även i samband med introduktion av fast föda till bebisen längre fram, att veta vad det finns mjölkprotein i eller inte. Mjölk kan gömma sig i många olika typer av produkter då det är billigt och näringsrikt och därför ofta används för att dryga ut andra råvaror i halv- och helfabrikat och det är inte alltid som det heter något med mjölk heller i innehållsförteckningarna. Så det gäller att läsa innehållsförteckningar på allt och HÄR finns en guide till olika "mjölkord" som betecknar att en produkt innehåller mjölkprotein.

När man väl kan hitta och identifiera produkter som innehåller mjölkprotein så att man kan undvika dem ställs man inför nästa fråga - vad det då för produkter som man kan använda för att ersätta olika typer av mjölkbaserade produkter med? Det finns att läsa om i det HÄR blogginlägget.

"Mjölkfri" modersmjölksersättning

Men om min bebis redan nu inte ammar utan äter modersmjölksersättning, eller om jag av någon anledning inte vill fortsätta att amma, hur gör jag då? De vanliga modersmjölksersättningarna som man köper i vanliga livsmedelsbutiker är baserade på komjölk, så dessa går inte att använda, men det finns ett flertal olika modersmjölksersättningar som är avsedda för bebisar med mjölkproteinellergi/överkänslighet.

"Mjölkfria" modersmjölksersättningar finns att köpa receptfritt på apoteken, men är dyra. En burk ger ungefär 3 liter färdigblandad ersättning och då kostar hydrolyserade ersättningar runt 200:- per burk, medan de ersättningar som är baserade på fria aminosyror kostar lite över 500:- per burk. Att köpa all den ersättning som behövs till de priserna skulle ruinera de flesta. Därför subventioneras denna kostnad  genom att man får ersättning utskriven på livsmedelsanvisning (som är en form av recept) av läkare. Då betalar man 120:- per uttag och hur mycket man får per uttag varierar med vart i landet man bor. På vissa ställen räknar man att ett uttag ska räcka två månader, på andra tre och ytterligare andra ställen i en månad . Vid varje uttag får man  då så mycket som barnet förväntas behöva under den tiden som ett uttag är avsett att räcka. och då betalar man 120:- per uttag oavsett om uttaget avser 2, 4, 8 eller 12 burkar för att ta ett exempel. Många gånger så brukar man få köpa en första burk själv utan recept för att testa med, innan man kan få utskrivet på anvisning i fortsättningen, men det varierar lite mellan olika ställen i landet.

De flesta av dessa ersättningar är faktiskt baserade på olika former av mjölkproteiner, kasein eller vassle, med dessa har hydrolyserats. Att de har hydrolyserats innebär att proteinerna har "slagits sönder" till så små delar att kroppen inte ska kunna reagera allergiskt på dem, men i en del fall så händer det att barn reagerar även på de ytterst små mängderna av mjölkproteiner som finns i de hydrolyserade ersättningarna. Då finns det modersmjölksersättningar som är baserade på helt fria aminosyror att ta till, dvs de innehåller ingen mjölk alls.

De flesta klarar av de hydrolyserade ersättningarna i någon form, dvs fungerar det inte med en vasslebaserad hydrolyserad ersättning så kan det fungera med en kaseinbaserad. Komjölk innehåller drygt ett 20-tal olika proteiner och vanligtvis reagerar man på minst 2 olika, därav att det kan fungera med en annan hydrolyserad ersättning även om den första man provar inte fungerar. Vanligtvis brukar vården vilja att man har provat med både en vasslebaserad och en kaseinbaserad hydrolyserad modersmjölksersättning och att ingen av dem fungerar innan de vill skriva ut en ersättning baserad på fria aminosyror pga den stora prisskillnaden som är mellan hydrolyserade och fria ersättningar.

De hydrolyserade ersättningarna har lite olika innehåll och egenskaper. En sak som kan vara bra att ta under övervägande och diskutera med läkaren som skriver ut livsmedelsanvisningen är att kasein kan verka lite stoppande medan vassle har en lite mer lösande effekt på tarmen, därav att det kan vara bättre att välja en vasslebaserad hydrolyserad ersättning om man har ett barn med som har eller har haft förstoppningsproblematik/trög mage.

Det som är gemensamt för dessa ersättningar är att de har en rätt så speciell smak på grund av att de är hydrolyserade så det kan krävas lite trixande att få barnet att acceptera smaken. Men små bebisar har inte  samma smakpreferenser som vuxna utan vänjer sig i de flesta fall rätt snabbt vid smaken. Beroende på vilken typ av reaktioner det handlar om (om det inte är risk för väldigt allvarliga) så kan man börja med att blanda lite av det mjölkfria ersättningspulvret i den mjölkbaserade som barnet är vant vid och sen successivt under ett par måltider eller dagar öka mängden mjölkfritt ersättningspulver och minska den komjölksbaserade ersättningen tills det slutligen enbart är mjölkfritt pulver i flaskan. Riskerar man allvarliga reaktioner så är man tvungen att byta rakt av till mjölkfri ersättning. Vanliga tips som nämns för att introducera det brukar vara att blanda i rätt så mycket vaniljsocker eller socker under ett par dagar för att få barnet att acceptera den nya smaken. Så snart barnet tar ersättningen fasar man snabbt  bort vaniljsocker/socker och ger ersättningen ren.

Kaseinbaserade hydrolyserade modersmjölksersättningar:

• Nutramigen 1 Lipil.Avsedd för komjölksallergi och sojaallergi. Kan användas från första veckan. Hydrolyserat kasein, sojaolja.Ska vara fri från hela sojaprroteiner.
•  Nutramigen 2 Lipil. Är motsvarande Nutramigen 1 Lipil, men sammansättningen är annorlunda för att vara bättre anpassad till näringsbehovet hos barn från 6 månader.
• Nutramigen 1 LGG Lipil. Motsvarande Nutramigen 1 Lipil, men är även berikad med probiotika.
• Nutramigen 2 LGG Lipil. Är motsvarande Nutramigen 2 Lipil, men är även berikad med probiotika.
• Pregestemil Lipil. Avsedd för komjölksallergi med symtom som långvarig diarré och andra problem från mag-tarmkanalen, även vid problem med fettupptag ur kosten och dålig tillväxt - "failure to thrive". Hydrolyserat kasein och sojaolja, men ska vara fri från hela sojaprotein.

Vasslebaserade hydrolyserade modersmjölksersättningar:

• Profylac. Kan användas från födseln. Avsett att användas vid komjölksallergi, sojaallergi och sekundär laktosintolerans. Hydrolyserat vassleprotein.
• Althera. Kan användas från födseln. Avsedd att användas vid komjölkallergi och sojaallergi. Hydrolyserat vassleprotein. innehåller laktos (utan mjölkprotein).
• Pepticate. Näringsmässigt komplett för spädbarn 0-1 år. Avsett för komjölksallergi. Berikad med probiotika. Innehåller hydrolyserat vassleprotein, kostfiber från mjölk och fiskolja.
• Pepti Junior. Kan användas från första veckan. Avsett för komjölks- & sojaallergi/intolerans.  Innehåller hydrolyserat vassleprotein och sojaolja.

Ersättningar baserade på helt fria aminosyror (dvs helt fria aminosyror):

• Nutramigen AA. Modersmjölksersättning baserad på majsglukossirap.Avsedd för användning vid  svår komjölksallergi eller multipel födoämnesallergi, även vid besvär från mag-tarmkanalen som kräver eliminationsdiet. Innehåller sojaolja som ska vara fri från sojaproteiner. Kan ges från första levnadsveckan.
  
• Neocate LCP. Modersmjölksersättning baserad på majsbaserad, hydrolyserad glukossirap. Är avsedd för komjölksallergi eller multipel födoämnesallergi där hydrolyserade ersättningar inte tolereras samt som ett diagnostiskt verktyg vid strikt eliminationsdiet. 
• Neocate Active är ett helt mjölkfritt kosttillägg som är avsett att utgöra ett komplement till vanlig kost för barn från 1 år och uppåt. Finns neutral samt svartvinbärssmak.
• Neocate Advance. Avsedd för användning vid total eliminationsdiet för barn mellan 1-10 år. Näringsmässig komplett vid intag av full dagsvolym.
 

Det finns även ersättningar som är baserade på soja, men dessa används i väldigt liten utsträckning till följd av att det är rätt så många mjölkallergiker som även reagerar på soja.

Gröt och välling

Om bebisen redan tidigare har ätit någon form av "mjölkfri" modersmjölksersättning så går det utmärkt att använda denna som fortsatt bas för introduktion av annan föda när det handlar om gröt och/eller välling. Mjölkersättningspulvret går att använda t.ex. för att näringsberika hemlagad gröt genom att blanda ner ett par skopor ersättningspulver i gröten. Det går även att använda ersättningen som grund och reda den tjockare konsistens och ge som välling. Så ersättningen har ett användningsområde även efter att man introducerar annan föda om man inte fortsätter att delamma.

Vill man använda sig av färdigköpt, industritillverkad gröt och/eller välling så finns det flera alternativ att välja på numera ute i vanliga mataffärer. Tyvärr verkar de mjölkfria produkterna råka dras med betydligt större produktionsproblem/känsligare produktionslinjer. Det har under de senaste åren ofta hänt att tillverkningen av olika mjölkfria grötar och vällingar av olika märken i perioder legat nere helt och hållet på grund av problem med råvaror. Så det kan vara bra att inte låsa fast sig helt vid en sorts köpt mjölkfri välling/gröt utan försöka få barnet att acceptera flera olika (om han/hon tål dem i övrigt) så att man har alternativ om något sådant inträffar.

EnaGo har två mjölkfria grötar och en mjölkfri välling. Grötarna finns med äpple/vanilj- samt banansmak medan vällingen är naturell. De är baserade på vete, majs, havre och ris. Helt utan mjölk och soja. Avsedda från 6 månader.

Semper har mjölkfri gröt och välling. I nuläget finns det en naturell risgröt som är avsedd från fyra månader. En naturell välling baserad på ris som är avsedd från 6 månader. En mjölkfri fullkornsgröt baserad på ris, vete och majs från 8 månader med äpple. Alla produkter innehåller sojalecitin.  

OBS! Semper har för tillfället produktionsproblem med sina mjölkfria grötar och vällingar pga råvarubrist, så produktionen ligger nere och de arbetar på att ta fram nya recept på deras mjölkfria produkter och dessa beräknas finnas ute i butik i början av 2011. Läs mer här ->>  

Jag kommer att uppdatera bloggen så snart mer info kommer om deras nya produkter.

Nestle har tre olika grötpulver i sitt sortiment som är utan mjölk. De har två grötar som är utan tillsatt mjölk. Med detta menas att man ska blanda grötpulvret med bröstmjölk eller modersmjölksersättning för att det ska bli näringsmässigt komplett. Dessa två grötpulver tillverkas dock i samma maskiner som deras andra grötar som innehåller mjölk, vilket kan göra att de kan innehålla spår av mjölk även om maskinerna rengörs noga mellan produktionsomgångarna. Så om ens barn är känsligt för mjölk eller riskerar allvarliga reaktioner är det bra att låta bli Nestles grötar som är utan tillsatt mjölk. Dessa finns som en risgröt med morot avsedd från fyra månader samt en havregröt med katrinplommon från 5 månader. (Jag lyckas inte hitta någon info om dessa på Nestles hemsida.)

En annan gröt som ingår i Nestle´s sortiment är Sinlac som är mjölk- och glutenfri. Den kan ges från 4 månader och är baserad på ris och fruktkärnmjöl. Fruktkärnmjöl går även under beteckningen johannesbrödsmjöl och är en baljväxt och därmed en släkting till soja. Det kan vara bra att veta och vara medveten om ifall man väljer att ge sitt barn Sinlacgröt eftersom rätt så många mjölkallergiska bebisar/småbarn även utvecklar allergi mot soja.

Det var de gröt- och vällingalternativ som förekommer i de flesta stora mataffärer. Ger man sig in i mindre butiker, hälsokostbutiker, apotek mm finns det några alternativ till som är utan mjölk. Flera av dessa är avsedda att blandas med ersättning eller bröstmjölk i första hand eftersom de inte är berikade med vitaminer och mineraler i samma utsträckning som de som är nämnda ovan, men går även att tillredas med tex kalciumberikad havre- eller risdryck. Följande hittar man tex hos Ekologiska barnmatsbutiken som jag har tagit som exempel på andra barngrötar som finns som är utan mjölk.De flesta går även att tillreda som välling genom att anpassa doseringen.

Urtekram har en babygröt/babyvälling från 6 månader som är baserad på ris, quinoa och hirs, och en barngröt med havre, korn, dinkel, hirs, quinoa och frukt (banan, dadlar, aprikos).

Tyska Holle har naturell hirsgröt/-välling och naturell risgröt/-välling från 4 månader, Från 6 månader så har de hirsgröt-/välling med äpple och päron, naturell dinkelgröt/-välling, naturell havregröt/-välling, en naturell 3-korns gröt med ris, majs och hirs müsligröt med vete och havre och frukt (äpple, banan, hallon).
De har även en fullkornsvetegröt från 4 månader. Eftersom den är baserad på enbart vete och innehåller gluten är det inget bra alternativ att börja med när man introducerar annan föda eftersom gluten ska introduceras lite försiktigt i succesivt ökande mängder. Holle har även grötar som är med mjölk så kolla så att det blir rätt variant. Hur det är med tillverkningen och om det kan förekomma ev spår av mjölk vet jag tyvärr inte.

Organix har en naturell risgröt och en fruktgröt med banan som är baserad på ris och majs. Båda är från 4-6 månader och framåt.

Babynat Organic har ris/quinoagrötar i flera varianter - frukt från 6 månader, kakao/vanilj från 8 månader och blandade grönsaker som rekommenderas från 12 månader i Sverige pga att den innehåller 2% spenat (den franska tillverkaren rekommenderar från 6 månader).